SD vinner röster med en bättre story

SD har en bättre story

Japp. Du läste rätt. SD har en bättre story.

Du bör läsa resten också.

Det förklarar på två minuter varför vi är där vi är.

I går kväll blev det klart att det blir regeringsskifte i Sverige. Många förfärar sig över att Sverigedemokraterna nu, på ett eller annat sätt, kommer ha inflytande i Sverige och hur andra partier hjälpt dom till den positionen.

Jag ser väldigt lite självrannsakan hos dom andra partierna. Hur vi hamnat här.

Enligt mig är det enkelt:

SD har en bättre story.

Bra strukturerade budskap, budskap baserade på de dramaturgiska reglerna i storytelling gör att människor tar till sig ett budskap bättre och starkare.

En bra story följer en struktur

En bra story är en struktur, en formel, som består av ett antal akter, moment och scablonkaraktärer. Rätt utfört blir det en berättelse som vi människor tar till oss bättre än någon annat. Jag skrev om det på valkvällen. Har skrivit om kraften i storytelling tidigare. Och har också förklarat hur Trump vann det amerikanska valet 2016 tack vare en bättre story.

Nu händer samma sak i Sverige.

Aspirational identity

Det går nämligen att använda en förenklad version av den dramaturgiska formeln för bra storytelling på sina budskap. Det gäller även politiska budskap. Bra strukturerade budskap, budskap baserade på de dramaturgiska reglerna i storytelling gör att människor tar till sig ett budskap bättre och starkare.

När det gäller budskapsformulering med storytelling är en nyckel att mottagaren känner igen sig i huvudrollsinnehavaren och kan relatera till dennes drömmar. Dessa drömmar kallas aspirational identity. Alla bra stories börjar med en huvudkaraktär som drömmer om något större, något bättre och som vill skapa förändring. 

Ju tydligare denna bild och dröm är desto bättre. Desto mer engagemang skapar det. En huvudkaraktären som aspirerar på något större och bättre är fundamentet i bra storytelling.

I klartext: SD är inte problemet. Dom är möjligtvis symbolen för problemet i ditt partis budskap. Men dom är inte själva problemet.
Det är därför skrämselpropaganda för SD fungerat skitdåligt. 

Tydligt problem

Nästa moment i bra storytelling är att det finns ett tydligt problem som hindrar huvudkaraktären att nå sin dröm. Det skapar utmaningen/konflikten som är nödvändig för bra storytelling. 

Kardinalfelet som många gör att göra motståndaren/fienden till problemet. Så fungerar inte den dramaturgiska koden som vi människor uppskattar. En motståndare är möjligtvis en symbol för problemet, men dom är inte själva problemet. Grundproblemet i bra storytelling är alltid vad som hindrar huvudkaraktären från att nå sin dröm.

I klartext: SD är inte problemet. Har aldrig varit. Kommer aldrig vara. Dom är möjligtvis symbolen för problemet i ditt partis budskap. Men dom är inte själva problemet.

Det är därför skrämselpropaganda för SD fungerat skitdåligt. 

Det är möjligt att man tycker att stoppa SD från makten är den viktigaste frågan av alla i valet. Men det är inte den bästa storyn. Än mindre det starkaste budskapet.

Aspirational Identity i att stoppa SD var och är i princip obefintlig. Det kommunicerade – i princip och förenklat – att ett oförändrat läge är det bästa som kan hända. En svag aspirational identity i huvudkaraktären är det säkraste sättet att skapa en oengagerande story. 

Aspirational Identity i att stoppa SD var och är i princip obefintlig. Det kommunicerade att ett oförändrat läge är det bästa som kan hända. En svag aspirational identity i huvudkaraktären är det säkraste sättet att skapa en oengagerande story. 

Vad får människor att rösta?

Det är så klart många olika anledningar. I grunden handlar det om: engagemang.

En oengagerande egen story – ”stoppa SD!” – skapar inte bara svagt engagemang för det egna budskapet. Det öppnar också dörren på vid gavel för någon som har en engagerande story. Med andra ord: det öppnar dörren för väljare att byta parti, till det parti som har en engagerande story. SD har länge varit skicklig på att paketera sina budskap och hållit sig till dom. Vi kan tycka vad vi vill om innehållet i budskapen. Men SDs budskaps struktur har följt strukturen i bra storytelling. Det är vad som har skapat genomslag.

Mottagaren är huvudkaraktären i budskapet

Vad är det då SD har gjort med sitt budskap?

Dom har satt väljarna och Sverige i centrum av sin story. Dom har målat upp tydliga problem. Och dom har beskrivit en vad dom tycker bättre framtid (aspirational identity).

Dom har upprepat budskapet. Igen. Och igen.

I brist på andra partier med ett budskap som innehåller en tydlig aspirational identity är det inte förvånande att det svenska valet 2022 gick som det gick.

När ska de andra partierna förstå – och använda – storytelling för budskap på rätt sätt?

Storyn svenska valet missade

Den svenska valrörelsen 2022 är över. Den kan sammanfattas på många olika sätt. Enklast skrivs

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Storyn svenska valet missade

Storyn svenska valet missade

Den svenska valrörelsen 2022 är över. Den kan sammanfattas på många olika sätt. Enklast skrivs det så här:

Det svenska valet missade storyn med aspirational identity.

Undra hur många som stått där i valbåset i dag och känt att man väljer det ena. Eller det andra. Och att man stått där inte med glädje och stolthet utan med ledsamhet och ångest. Sällan har ett val varit så polariserat som det är idag. Väljer man pest? Eller kolera? Ungefär så har dialogen varit.

När detta skrivs är det i det korta vacuumet mellan en avslutad valrörelse och ett valresultat. Nu kan vi titta tillbaka och analysera.

Vilken väljare kan med handen på hjärtat säga att dom i årets valrörelse tagit till sig ett visionärt budskap om en bättre framtid? Någonting att samlas runt och tro på?

Jaså. Inte du heller.

Hur svårt kan det vara?

Vem kan med handen på hjärtat säga att dom i årets valrörelse tagit till sig ett visionärt budskap om en bättre framtid?

Budskapsteori med kraften i storytelling

Forskning (av bland annat doktor J.J Peterson) visar att människan berörs bäst och starkast av en bra story som engagerar. Det beror på att vi människor samlats runt bra stories ända sedan lägereldarna på stenåldern. Idag är det i princip en del av oss människors DNA att uppskatta en bra story.

En bra story följer en struktur som består av tolv olika moment i tre tydliga akter med ett antal schablonkaraktär. Kan man formeln är det hyfsat enkelt att bryta ner vilken film som helst och se att dom i princip är strukturerade på samma sätt. Det finns alltså en tydligen struktur för något som människor över hela världen verkligen uppskattar.

Vad har filmer och deras struktur med årets valrörelse att göra?

Jo, det går att ta formeln för storytelling och även använda den på budskap. Man kan faktiskt med fördel förenkla formeln till sju moment och använda den formeln för sitt budskap.

Voila!

Plötsligt har man ett slagkraftigt budskap som når ut och berör.

Formeln för budskap baserad storytelling

De sju momenten är: en karaktär som vill något står inför ett problem som gör att dom inte kan få det dom vill ha. När det är som värst kliver en guide in i handlingen, hjälper karaktären med en plan och aktiverar personen. Det hjälper att undvika ett misslyckade och slutar i framgång.

Som budskapskonsult hjälper jag företag och organisationer att förstå och ta till sig ovan koncept.

Nyckeln är att göra mottagaren av budskapet och dennes problem till huvudrollsinnehavare. Avsändaren – i det här fallet partiet – är guiden som har en plan. När man förstår det här konceptet fullt ut är det för nio av tio ett lite nytt sätt att kommunicera, men som också är rätt lätt att ta till sig.

Det finns också anledning att notera att formeln inte innehåller någon motståndare eller fiende. Problem ja. Men inte motståndare eller fiender.

Det finns anledning att notera att formeln inte innehåller någon motståndare eller fiende.

Det finns flera anledningar till att storytelling är så effektivt.

De främsta är:

  1. Narrative transportation.
  2. Aspirational identity.
  3. Character transformation.

Narrative transportation

Narrative transportation är den enskilt starkaste anledningen till varför storytelling fungerar så bra. Vi människor är extremt duktiga på att låta våra tankar fara iväg, att drömma oss bort, att fantisera. Statistik visar att vi ägnar en förvånansvärt stor del av dagen åt att drömma oss bort. Den här flyktigheten möjliggör också för oss att leva oss in i en story. Är det en bra story, och med det menar jag en bra strukturerad story, kan vi slukas och leva oss in i den.

Det här är anledningen varför storytelling är så effektivt. Det får människor att leva sig in och drömma.

Aspirational identity

Alla bra stories innehåller en huvudkaraktär som vill någonting, som aspirerar på något. Det kan vara att vara tillsammans med den snygga tjejen eller rädda världen från allt ont eller bara hitta sig själv. Ju tydligare och starkare man kan måla upp huvudkaraktärens framtiden önskade tillstånd, desto mer engagerar sig mottagaren.
Dessutom blir det enklare att identifiera problemet som skiljer personen från att vara den som den vill vara. Aspirational identity är synnerligen viktigt om man ska skapa en story som mottagaren bryr sig om.

Character transformation

En bra story handlar alltså alltid om en huvudkaraktär som vill något – och som försöker uppnå det. Under denna process – karaktärens resa – stöter den på såväl utmaningar som kunskap som gör att huvudkaraktären utvecklas. Att se hur en karaktär utvecklas samtidigt som den närmare sig målet är en stark kraft i storytelling.

Av dessa tre är det bara aspirational identity som är en direkt del av själva formeln för bra storytelling; character transformation är en effekt av hur bra innehållet i formeln är; narrative transportation är en effekt av helheten av alla moment i storyn och direkt kopplat till mottagarens upplevelse.

Man behöver förstå den kontexten när man hittar på bra storytelling för att sprida sitt budskap.

Storytelling i valretoriken

Valkommunikation idag handlar tyvärr mycket om att berätta hur usla dom andra är. Istället för att måla upp en vision för framtiden som berör väljaren. Och där i ligger det stora grundproblemet. 

Bra budskapsformulering innehåller inte en motståndare eller fiende. Det fokuserar på huvudrollsinnehavarens resa till ett bättre jag och att få sina drömmar uppfyllda, att nå sin aspirational identity. Det gäller även i en valrörelse. Bra budskapsformulering behöver dock ett tydligt problem, men problemet är sällan själva motståndaren.

Det finns såklart dom som hävdar att misskreditera motståndarna är viktigt i en valrörelse. Att prata illa om dom och deras resultat. Och det finns säkert statistik som visar att det är effektivt. Men det får aldrig ske på bekostnad av det visionära budskapet, att måla upp en aspirational identity för väljaren – med väljaren och dennes problem i centrum.

Bra budskapsformulering innehåller inte en motståndare eller fiende. Det fokuserar på huvudrollsinnehavarens resa till ett bättre jag och att få sina drömmar uppfyllda. Det gäller även i en valrörelse.

Det amerikanska valet 2016

Den minnesglade kommer säkert ihåg hur Donald Trump i det amerikanska valet med stor framgång demoniserade Hillary Clinton i sitt budskap. Han verkligen gjorde henne till en fiende.

Men – och det är ett viktigt men – Trump hade också, i första hand, ett galet starkt budskap i ”Make America Great Again” som han basunerade ut olika varianter av. Det var det han vann på. (Läs mer om det här). Slakta Clinton var bara en bonus, en krydda. Men det var aldrig hans primära budskap.

Trumps retorik gick också hårt åt de illegala invandrarna. Men i den dramaturgiska formeln var de illegala invandrarna inte fiender utan problemet. Därför gick budskapet fram så bra.

Det har den svenska valrörelsen missat.

Well, förresten, inte SD.

Fiende och hotbild har överdrivits i den svenska valrörelsen

Det fundamentala i storydriven budskapsformulering är att det handlar om att mottagaren vill vara en bättre version – aspirational identity – av sig själv i framtiden.

Inte vad dom inte vill vara. 

Applicerat på valet innebär det: Man röstar för något. Man röstar inte emot något.

Det leder oss in på några konkreta budskapsproblem.

SD-problemet

Väldigt mycket av (även denna) valrörelse har handlat om Sverigedemokraterna. Tonläget har varit mer uppskruvat än tidigare och kommunikationen från V, MP, S och C har handlat om hur man står upp för att hålla SD borta från makten.

Problemet med den kommunikationen är att den handlar om en motståndare och fiende. Det handlar om att skrämmas. Man framför allt blir det, på ett sätt, en anti-kommunikation. ”Vi ska stoppa något vi inte upplevt från makten”, blir budskapet. Eller, ungefär, det viktigaste är att det inte blir en förändring (som innehåller SD).

Ur ett dramaturgiskt perspektiv är det en extremt svag ”aspirational identity”, då det inte innehåller någon förändring och utveckling.

Det blir mer vad man inte står för snarare än vad man står för.

Ni som nu snedtänder på den här analysen bör ställa sig frågan: om inte SD hade funnits, hade vi kommunicerat som vi gjort då? Vad hade vi kommunicerat då?

Hade det varit mer inspirerande?

En reaktiv och negativ kommunikation sätter inte några hjärtan i brand.

Energiproblemet

Det högra blocket har inte varit mycket bättre när det till exempel gäller vårt plötsligt akuta energiproblem. Visst är det en retorisk straffspark att känga till sossar och miljöpartister för den uppkomna situation och samtidigt hylla en nukleär energilösning som kanske, eventuellt, löser en situation när nyfödda idag är myndiga.

Men det är också att fokusera på motståndaren istället för aspirational identity. Straffsparken som alla partier i det högra blocket missat är att sno Miljöpartiets plattform om en hållbar – och fungerande – miljöpolitik framåt.

52 procent av Sveriges befolkning bor i villa/småhus. Många av dom vill vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle. Dom är kanske de som har det största problemet med de skenade elpriserna. (Det tränade ögat har precis identifierat grunderna i en bra story: huvudkaraktärerna, aspirational identity och ett problem).

Med en kollapsande energimarknad skapar det här stora politiska möjligheter för de borgliga partierna. Var fanns storyn och budskapet – från något parti – som berörde och engagerade mig som bor i villa?

”Jag har en plan, följ mig!”

Jag har följt med hyfsat i årets valrörelse och jag har inte känt mig träffad av något sånt budskap och plan för framtiden. Och jag har framför allt inte sett något om det i annonser i sociala medier (om jag nu ska vara operativ också).

Däremot har jag hört en massa kackel om att det är sossarna och miljöpartisternas fel.

Men jag, som väljare, bryr mig rätt lite om vems felet är.

Jag vill veta hur lösning och planen framåt ser ut. Jag vill höra en bra story om hur planen för en bättre tillvaro i min villa ser ut.

Tänk dig själv att du är instängd i ett brinnande hus. In kommer en brandman för att rädda dig. Vad vill du helst höra: ”Jag har en plan för hur vi ska ta oss ut, följ mig!” eller ”Jag vet vilken idioten som tände eld på huset är!”.

Som sagt, hur svårt kan det vara?

Mottagare köper en aspirational identity

Precis som Trump 2016 gjorde Obama det 2008 med ”Yes, we can!”. Båda budskapen har flera saker gemensamma. Men en står ut: det sätter mig som mottagare i centrum av budskapet. Precis som budskapsformulering baserad på storytelling predikar.

”Yes, we can” är definitivt inkluderat och inspirerande.

”Make America Great Again” är visionärt, aspirerande, optimistiskt och indirekt inkluderande, då de som röstar är en del av America.

Hur många inspirerande och tydliga budskap hittar du från den svenska valrörelsen?

Inte viktigaste budskapet som vinner

Det är möjligt att rätt många partier tycker det viktigast är att inte är att släppa in SD. Men lika lite som det är den bästa produkten som säljer mest är det inte heller det viktigaste budskapet som vinner.

Det gör den som berättar storyn bäst som vinner.

Som har budskapet som engagerar väljarna starkast.

Som i någon eller några sekunder tar med väljarna på en narrative transportation med en aspirational identity som skapar en character transformation…

SD har varit tydliga i sitt budskap

SD har hela tiden varit tydliga med sitt budskap. Dom har pratat om vad dom upplever är ett problem. Dom har inte gjort några till fiender eller motståndare. Utan ett problem. Dom har presenterat en lösning. Dom har upprepat det budskapet.

Oavsett vad man tycker om själva budskap så har dom varit tydliga.

Kan andra partier säga samma sak?

Kan det vara en anledning till att SD fortsätter växa medan många andra tappar (om de sista mätningarna stämmer). Att det helt inte finns några bra alternativ som målar upp en tillräckligt stark aspirational identity?

Råd till partier till nästa val

Jag har, som budskapskonsult, några enkla råd till samtliga partier inför nästa val.

  1. Skaffa er ett budskap baserat på storytelling, som målar upp en tydlig vision (aspirational identity) om hur framtiden med er kommer se ut.
  2. Börja kommunicera detta budskap så snart som möjligt.
  3. Sluta fokusera på motståndarna.

Det kan så klart framstå som förmätet att formulera något så enkelt om något så stort.

Uppenbarligen behövs det.

Det tror jag rätt många som stått vid valbåsen känner…

Vill ni vet mer rekommenderar jag er att läsa under Politisk Kommunikation.

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Maslows behovstrappa nyckeln till bra storytelling

Bättre presentationer genom att använda de dramaturgiska reglerna i storytelling.

Anledningen att storytelling fungerar är psykologisk – bra storytelling går att härleda till Maslows behovstrappa. Och till stenåldern.

Storytelling är det generella uttrycket för att berätta en story. Storybranding är processen att formulera budskap med hjälp av de dramaturgiska reglerna i storytelling. En bra story är tydlig och enkel att förstå och följa. Man vet vem det handlar om, vad det handlar om och vad som står på spel.

Det sitter i vårt dna att lyssna på och uppskatta en bra story.

Så har det varit sedan stenåldern.

Den som var bäst på att förmedla en story vid lägerelden var den man lyssnade på och följde.

Det gäller fortfarande.

Stories från stenåldern till idag

Naturligtvis har mycket förändrats sedan stenåldern. Men vissa saker har inte förändrats. Som till exempel människans undermedvetna förmåga att hela tiden scanna omgivningen efter faror.

Vi människor möts varje dag av mellan 3.000 och 5.000 kommersiella budskap. Vi har snabbt blivit duktiga på att filtrera bort det vi inte vill se eller höra.  Hur många av de senaste fem radioreklam-spottarna kommer du ihåg? Eller de senaste fem digitala annonserna du såg?

Precis. Inte många. Om någon.

Det beror på Maslow. 

Ni vet, han med behovstrappan.

Reklamen ni hörde eller såg var inte tillräckligt viktig för er. Den handlade inte om din överlevnad. För då hade du lyssnat.

Storybranding och Maslows behovstrappa

Vi människor motiveras av, lägger vårt fokus och prioriterar vår energi enligt Maslows behovspyramid. Det inkluderar vad vi lyssnar på och kommer ihåg. I och med att de flesta av oss inte kommer ihåg gymnasiepsykologin kommer här en kort sammanfattning: 

Maslows behovstrappa bygger på fem olika nivåer, där den mest grundläggande är nummer ett. 

Dessa är:

  1. Fysiologiska behov.
  2. Trygghetsbehov.
  3. Behov av kärlek.
  4. Självhävdelsebehov.
  5. Självförverkligande behov.

Historiskt har den första nivån – fysiologiska behov – handlat om liv och död. Att helt enkelt överleva dagen. Det handlade om mat, vatten och värme. I detta grundläggande behov ingick också behovet att tillhöra en stam eller en grupp av andra människor. Tillsammans kunde man skydda sig mot hot. Ensam var man ett lätt byte för stenålderns alla faror.

När man var säker på att överleva dagen blev behovet att känna sig trygg det viktigaste. Att ha någon form av boende och känna sig säker.

De två första nivåerna beskrivs ofta som de grundläggande behoven. Det är för att hantera dessa behov som människan genom årtusenden utvecklat under-medvetna beteenden som att hela tiden scanna av omgivningen efter hot mot vår överlevnad. 

Det sitter djupt rotat i vårt undermedvetna.

UPPLEVER HJÄRNAN NÅGOT SOM KAN TOLKAS SOM ETT HOT, ALTERNATIVT NÅGOT SOM KAN  HJÄLPA OSS I VÅR ÖVERLEVNAD, REAGERAR DEN. ALL ANNAN STIMULANS NOTERAR HJÄRNAN INTE LIKA STARKT, OM ENS ÖVERHUVUDTAGET.

Maslows behovstrappa idag

Översatt till idag och det moderna västerländska samhället handlar det grundläggande överlevnadsbehovet inte om fysisk överlevnad. Det handlar istället om att ha ett jobb och en inkomst. Nästa steg i behovstrappan i det moderna samhället handlar om att ha ett hem och en känsla av att känna sig trygg.

Mänsklighetens utveckling har gått extremt fort de sista 200 åren. Men människans dna har inte följt med i utvecklingen i samma hastighet. I klartext innebär det att våra hjärnor fortfarande är kodade att scanna av omgivningen efter basala hot mot vår överlevnad och trygghet. 

Det sker undermedvetet. 

Men processen pågår hela tiden. 

Upplever hjärnan något som kan tolkas som ett hot, alternativt något som kan  hjälpa oss i vår överlevnad, reagerar den. All annan stimulans noterar hjärnan inte lika starkt, om ens överhuvudtaget. När vi nås av 3000 – 5000 budskap varje dag har vi snabbt blivit väldigt duktiga på att sortera bort det som inte är viktigt för oss.

Det här är viktigt att förstå. 

För här finns nyttiga lärdomar att göra för vår kommunikation.

  1. Vi hör budskap som får oss att överleva och utvecklas.
  2. I och med att vi bombarderas med budskap hela dagarna och hjärnan hela tiden scannar av vad som händer hör vi budskap som är enkelt, tydliga och lätta att förstå.

Med tanke på att vi har lyssnat på stories hela livet ska budskapen också vara strukturerade som stories för att kunden ska registrera dem.

Så – i klartext – kommunicera en story som är enkel och tydlig och som på något sätt handlar om det mest grundläggande behov vi människor har så kommer ditt budskap att nå fram bättre.

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Bygga varumärke med känslor

Bygg varumärke med känslor

Känslor bygger varumärken. Och vilken känsla är häftigare än förväntningarna på den första kyssen?

Vad kan vi lära av filmen som setts 150 miljoner gånger på YouTube?

Filmen First Kiss

Storyn i den 3.28 minuter korta filen är enkel: 20 främlingar träffas och ska direkt kyssas – passionerat – för första gången.

Vi triggas alla av den där underbara känslan. Det nervösa och obekväma i den första kyssen. Som dessutom förstärks många gånger om när det är en främling man ska kyssa för första gången.

Det är svårt att inte bli varm i hjärtat av den här filmen…

https://www.youtube.com/watch?v=IpbDHxCV29A

Filmen First Kiss har nästan 150 miljoner tittningar på YouTube.

Den här filmen har några år på nacken. Men det är fortfarande en favorit för att visa hur du kan skapa varumärkeskännedom och driva trafik utan att prata om dig själv och dina produkter.

Filmen kostade i princip ingenting att göra.

Den handlar inte om produkten.

Den pratar inte om varumärket alls (med undantag för ett Presenterat av…).

Ändå resulterade filmen i:

  • 1400 % ökning i försäljning.
  • 15000 % ökning i trafik till webbsidan.
  • 96% av dessa besökare var förstagångsbesökare.

Idag är nästan 150 miljoner människor sett filmen First Kiss på You Tube.

Bygga varumärket med känslor – lärdomar

Hur än mysig och härlig filmen är, den togs fram med ett kommersiellt syfte. Att sprida kännedom än klädmärket Wren.

När filmen släpptes var den digitala klädbutiken Wren relativt okänd. Dom hade en begränsad budget att satsa på marknadsföring. Men dom hade örnkoll på vad det är som berör oss.

Vem kan motstå känslan av den första kyssen? Minnena. Förväntningarna som var. Elektriciteten i luften.

Naturligtvis blir vissa upprörda över filmen. Att man inte ska exploatera känslor på det sättet. Det är förståligt. (Upprördheten bidrar dock också till att sprida nyfikenhet om filmen…).

Men de allra flesta får en synnerligen varm känsla inombords.

Tänk om innehåll som är kopplat till ditt varumärke också skulle skapa varma känslor hos dina presumtiva kunder?

Det finns ett antal lärdomar att göra av filmen:

1. Människor älskar innehåll med känslor

Det finns ett antal sajter som synnerligen duktiga på att skapa innehåll som människor delar (buzzfeed.com är kanske den mest kända). En gemensam nämnare för det innehåll som delas mest är att det berör våra känslor.

Människor tenderar att dela innehåll mest om har en stark positiv känsla av innehållet. Och allra starkaste är det när innehållet får en att gråta eller känna sig glad eller inspirerad.
Det digitala beteendet är att vi vill dela med oss av dessa starka känslor med andra. Därför delar vi.

2. Att inte sälja är nyckeln för att bygga varumärke – och sälja.

Att filmen har 150 miljoner visningar beror på en enda sak. Att människor har delat den hejdlöst mycket. Ovan nämnda Buzzfeed gjorde en artikel på filmen när den kom ut och bara Buzzfeeds sida delades över en miljon gånger).
Men – och det här är viktigt – filmen hade aldrig någonsin delats i den här omfattningen om den hade varit nedsmetad med en massa ”Köp nu”-budskap. Inte ens om det hade haft ett enda köpbudskap i slutet hade den delats lika mycket.
Det primära syftet med filmen var att skapa medveten om varumärket (brand awareness). Och det gjorde man. På bästa sätt.
Att det sedan ändå ökade försäljningen med 1400% jämfört med veckan innan var en bonus.
Och kanske den nyttigaste säljläxan för de flesta. Nämligen att de som köper vill känna något.

3. Var subtil – och lita på kunden

Om man kommunicerar autentiskt utan att sälja sätter man inte upp försvarsmurar. Om man verkligen engagerar och berör och skapar en nyfiken så kommer folk hitta dig. Det visar siffrorna för Wren så tydligt.

Naturligtvis kommer inte varenda än som tittar att vilja veta mer om Wren. De allra flesta bryr sig förmodligen inte om Wren nämnvärt. Men, och det är det fina, många bryr sig faktiskt.

Det fina med att kunderna hittar dig, istället för att du jagar i fatt dom är att kunden är makten. Det är kunden som bestämmer.

Det är dom bästa kunderna för att bygga starka och långvariga affärsrelationer.

 

Fler artiklar i samma ämne

 

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Block "36577" not found

Storytelling vann OS till Tokyo

Storytelling vann OS till Tokyo - beslutet har precis meddelats.

En sen ändring i presentationen med mer fokus på storytelling avgjorde OS-omröstningen. Istanbul och Madrid var favoriter att få arrangera OS 2020.
Men Tokyo vann – med en bättre story.

OS-omröstningar går inte sällan till så att delegationerna från de olika länderna samlar ihop en massa nationella kändisar och tunga profiler. De gör en saklig och faktadriven presentation om varför just deras stad och land ska få arrangera OS.

Teorin är att kändisarna bygger auktoritet och trovärdighet.

Och det gör det kanske. Det är möjligt att hjärnan registrerar fakta bättre när en kändis presenterar någon fakta.

Men det skapar inte engagemang.

Det berör inte hjärtat.

I september 2013 var den internationella olympiska kommittén (IOK) samlad i Buenos Aires i Argentina. De skulle avgöra vem som skulle för arrangera OS 2020. Istanbul och Madrid var favoriter. Tokyo tippades som trea.

Då gjorde det i vanliga fall så hierarkiska Japan något annorlunda. De bröt med det traditionella och började hela sin presentation med en relativt okänd japansk kvinna.

En okänd japansk kvinna med en story.

En story som berörde hjärtat.

Satos storytelling gav Tokyo OS

Mami Sato var en aktiv student på Waseda Univeristy i Tokyo. Inte nog med att hon pluggade. Hon idrottade också en hel del.

En dag kände 19-åriga Sato en konstig smärta i högra fotleden.

Några veckor senare hade hon förlorat sitt ben. 

Smärtan hon hade känt var en aggressiv cancer.

Mami Satos liv förändrades fullständigt. Hon som alltid varit aktiv gick in i en djup svacka, för att inte säga depression. Hon återvände ändå rätt snart till studierna på universitet. Och det var då hon upptäckte idrotten på ett djupare plan.

Idrotten räddade Sato. Idrotten lärde henne vad hon inte kunde göra. Men framför allt lärde idrotten henne vad hon kunde göra. Det fokuserade hon på. Hon började sätta mål och försökte slå dom. 

Sato blev snabbt duktig.

Så långt en hyfsad story. En karaktär ställs inför en utmaning (förlora benet) som hon först inte vet hur hon ska hantera (depressionen), innan hon hittar en väg och ger sig ut på en ny resa (idrottare).

Men storyn blir ”bättre”.

Storytelling av Mami Soto vann OS till Tokyo
Mami Soto var en rätt okänd japansk paralympier – tills hon berättade sin story i IOK-omröstningen 2013. Här har Soto precis avslutat sin story för IOK-delegaterna. En stund senare vann Tokyo OS 2020.

Satos story: Paralympics 2004, 2008, 2012 – och en jordbävning

När det var dags för Paralympics i Aten 2004 hade Sato kvalificerat sig till det japanska laget i längdhopp. Hon var också med i Peking 2008. Och i London 2012. Hon tog sig till final alla tre spelen, men det blev aldrig någon medalj.

Ändå var det henne story som vann OS till Tokyo.

Sato växte upp i Kensennuma, norr om Fukushima. Den 11 mars 2011 inträffade en av de största uppmätta jordbävningar någonsin – 9,0 på Richterskalan – i havet, 45 mil nordost om hennes hemstad. Jordbävningen utlöste en gigantisk tsunami som tog sikte på Japan.

Vi kommer alla ihåg de ofattbara helikopterbilderna när tsunamin svepte in över land.

En timme efter skalvet i havet var huset hon växte upp i borta. Dränkt i en 10 meter hög tsunamivåg som på bara sju minuter lade Kensennuma under vatten. Hela kvarter sveptes bort. Fiskbåtar sköljdes in flera kilometer på land. I närliggande Fukushima exploderade kärnkraftverket när strömmen slogs ut och tsunamin dränkte reservaggregaten. Ett av historiens största radioaktiva utsläpp var ett faktum.

Inte nog med det.

Mami Satu föräldrar var borta.

Mami, som var säker i Tokyo, var utom sig av oro. 

Storytelling vann OS till Tokyo. Deras presentation innehåll en story om idrott och den förödande tsunamin i Fukushima 2011
Storytelling vann OS till Tokyo. Deras presentation innehåll en story om idrott och den förödande tsunamin i Fukushima 2011.

Kraften i idrott och storytelling

Efter sex dagar fick hon beskedet: föräldrarna levde.

Sato och några andra idrottare började samla in förnödenheter till de drabbade i katastrofområdet. Deras lilla insamling växte snabbt till en hel rörelse. Innan den var över hade fler än 200 idrottare gjort mer än 1000 resor till förödelsen. De kom inte bara med de allra nödvändigaste sakerna för att överleva.

De kom också med nytt hopp.

De skapade nya drömmar.

De gav människor, och framför allt ungdomar, något annat att tänka på och drömma om. De 200 idrottarna mötte sammanlagt över 50.000 barn.

”Det var då jag såg kraften i idrott, i de olympiska värderingarna, på ett sätt som aldrig tidigare gjorts i Japan. Vad landet upplevde var att dessa enastående värderingar, vänskap och respekt kan vara så mycket mer än bara ord”, berättade Satu från podiet.  

”Jag såg hur idrotten förde människor närmare varandra. Även i de svåraste av tider”, sa Sato inför de tysta och uppmärksamma IOK-delegaterna.

Delegaterna var engagerade.

Storyn berörde deras hjärtan.

När Tokyos presentation var klart hade den berört såväl hjärna som hjärta. Det hade engagerat men samtidigt visat på auktoritet. Allt en del av fundamental storystruktur.

När Sato var klar lämnade hon över till nästa presentatör. Som i sin tur lämnade över till nästa. Som i sin tur…också vidare. Sammanlagt åtta person pratade under Tokyos 45 minuter långa presentation. 

IOK hade inför omröstningen gjort klart att säkerhet och besökarnas upplevelse var viktiga bedömningsfaktorer.

Den japanska presentationen följde en storystruktur som först, med Sato, engagerade publiken. Sedan gav den svar på de frågor och kriterier som IOK hade satt upp. När presentationen var över var det otvetydigt att det japanska folket förenas runt idrotten och bryr sig om varandra och varandras säkerhet och välmående.

Presentationen följde dramaturgiska regler

Storyn hade en intressant karaktär med en plötslig ny utmaning. Idrotten var vägen som hon tog sig an utmaningen. Plötsligt förändrades storyn och tog en ny riktning – plot point på fackspråk – som var både större och mer engagerande (tsunamin). Fortfarande var det dock samma tema för storyn – idrottens kraft. Storyn visade hur Japan samlas runt idrotten och att man tänker på varandra säkerhet. Storyn avslutas med ett ”lyckligt” slut – i såväl det lilla som stor perspektivet. (Satu hittade genom idrotten en mening med livet, hennes föräldrar överlevde tsunamin och genom idrottens värderingar fick tusentals som drabbades av tsunamin hopp).

När man analyserar upplägget följde det ett klassiskt upplägg för stories.

Och this shit works, liksom.

När Tokyos presentation var klart hade det berört såväl hjärna som hjärta hos den viktiga publiken. Det hade engagerat men samtidigt visat på auktoritet (”vi kan lösa de frågor och kriterier ni har satt upp”).

Madrid och Istanbuls presentationer var inte i närheten av att vara lika engagerande.

Hade Istanbul eller Madrid varit sämre städer att arrangera OS i?

Förmodligen inte. I synnerhet när de var favoriter inför omröstningen. I det inför-läget är det oftast bara fakta som värderats.

Ändå:

När omröstningen var klar stod Tokyo som vinnare.

Skillnaden var tydlig.

Storytelling vann OS till Tokyo.

(Foto: IOC på Flickr).

Fler artiklar i ämnet

Bygga varumärke med känslor

Känslor bygger varumärken. Och vilken känsla är häftigare än förväntningarna på den första kyssen? Vad

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.