Vad är storytelling – och varför fungerar det så extremt bra?

Storytelling betyder, bokstavligen, att berätta en historia. I praktiken gör vi det hela tiden. Vid middagsbordet. I ett mötesrum. I ett mejl. Mess. Eller i en blick. Vi berättar vad som hände i går. Vad vi tror kommer hända i morgon. Vad någon gjorde. Och vad vi själva tänker göra.

Människan tänker, minns och kommunicerar genom berättelser. Det har vi gjort i tiotusentals år. Storytelling är därför inte en modern kommunikationsmetod.
Det är ett av människans mest grundläggande sätt att förstå världen.

Storytelling är ett uråldrigt hantverk

Storytelling är ett hantverk. Ett gammalt och förfinat hantverk. Det föddes runt stenålderns lägereldar. Det formades genom myter och religioner. Och det utvecklades genom dramatik, litteratur och film.
Och i dag är det fortfarande lika kraftfullt.
Inte för att det är modernt.
Utan för att det är mänskligt.

Storytelling är lika gammalt som människan

Människan har berättat historier så länge vi har existerat. Forskare inom evolution och antropologi menar till och med att stories kan ha funnits före språket – och att språket utvecklades för att kunna beskriva dem. Det betyder i praktiken att storytelling inte är ett kulturellt fenomen. Det är ett biologiskt fenomen.

Grammatik och skriftspråk kom långt senare, som verktyg för att strukturera något som redan fanns. I över 100 000 år har människor använt berättelser för att:

• förstå världen
• dela erfarenheter
• förmedla kunskap
• varna för faror
• inspirera andra människor

Denna evolutionära historia gör att våra hjärnor är biologiskt kodade att reagera på stories.

Vi reagerar starkare på berättelser än på argument. Vi minns berättelser bättre än fakta. Och vi engagerar oss i människor mer än i information. Dessutom reagerar vi starkare på konflikter än på argument.
När information presenteras som en berättelse aktiveras flera delar av hjärnan samtidigt: känslor, empati, igenkänning och beslutsfattande.

Det är därför storytelling fungerar.

Människan och den historiska utvecklingen med storytelling

Spolar man tillbaka tiden miljontals år fanns inte människan. Vi var ett av många djur.

Den första mänskliga tanken: självmedvetande

Det som började skilja människan från andra djur var utvecklingen av självmedvetande – förmågan att förstå att man själv existerar. Neurovetenskaplig forskning kopplar bland annat denna förmåga till utvecklingen av Brodmann area 10, ett område i den prefrontala cortex.

Detta område är starkt kopplat till:

• abstrakt tänkande
• planering
• strategiskt beslutsfattande
• mental simulering av framtiden

Denna utveckling gjorde något helt nytt möjligt. Människan kunde börja föreställa sig framtiden.

Den andra mänskliga tanken: tidsmedvetande

När människan blev medveten om sig själv blev hon också medveten om tid.
Vi började förstå att:

• det finns ett förflutet
• det finns en framtid
• och livet någon gång tar slut

Denna insikt skapade något fundamentalt i människans psyke: rädsla.
Men rädslan skapade också något ännu viktigare: analys.

Den storydrivna hjärnan utvecklades för att skydda oss

Med självmedvetande och tidsmedvetande utvecklade människan en ny mental förmåga. Vi började analysera vår omvärld för att överleva. När något förändrades i omgivningen reagerade hjärnan direkt.
Den ställde en fråga: Är detta ett hot – eller en möjlighet?

För att kunna svara på den frågan behövde hjärnan göra något avgörande. Den behövde föreställa sig vad som kan hända. Den behövde skapa en mental simulering av framtiden.
Med andra ord:
Den behövde skapa en story.

Storytelling – hjärnans riskanalysverktyg

Detta är en av de mest fundamentala insikterna om storytelling: storytelling är inte bara ett sätt att berätta något – det är hjärnans sätt att analysera risk.

När något förändras i vår omgivning börjar hjärnan automatiskt skapa scenarier. Om jag går dit – vad kan hända? Om jag gör detta – vad blir konsekvensen? Och om jag stannar här – är jag säker? Denna mentala simulering är i praktiken en story.

Under större delen av människans historia var detta bokstavligen en fråga om liv och död. Att kunna föreställa sig vad som kunde hända innan det hände var en enorm evolutionär fördel. Det gjorde det möjligt att undvika faror. Och därmed överleva.

Storytelling och Maslows behovstrappa

Denna koppling till överlevnad gör storytelling extra intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Maslows behovstrappa beskriver hur människans behov är organiserade – från de mest grundläggande till de mer avancerade.

Längst ner finns de mest fundamentala:

• överlevnad
• trygghet
• säkerhet

Förmågan att analysera risker – att skapa mentala scenarier om vad som kan hända – ligger direkt på denna nivå.
Storytelling är alltså kopplat till de mest fundamentala mänskliga behoven.
Det är en av förklaringarna till varför berättelser kan beröra oss så starkt.

Hjärnan skapar stories hela tiden

Kopplar man ihop den historiska utvecklingen med dagens forskning växer en tydlig bild fram: våra hjärnor skapar fortfarande stories hela tiden.
Forskning visar att människor tillbringar en betydande del av sin vakna tid i något som kallas mind-wandering – när tankarna vandrar och vi föreställer oss olika scenarier. Vi spelar upp möten i huvudet. Vi tänker igenom framtida beslut. Och vi fantiserar om hur olika situationer kan utvecklas.
Alla dessa processer är i praktiken små berättelser.
Det mesta sker omedvetet.
Men det betyder också att när någon berättar en story på rätt sätt – och den upplevs som viktig – så reagerar hjärnan direkt.

Storyn passar perfekt in i hur hjärnan redan arbetar.

Vad är egentligen en story?

Alla förstår intuitivt vad en story är. Men att definiera den är svårare. Ordböcker beskriver ofta en story som: “a series of events”.
Men den definitionen är egentligen för enkel.
Storygurun Robert McKee beskriver istället en story så här: “Story is a dynamic escalation of conflict-driven events that create meaningful change in a character’s life.” Översatt betyder det ungefär: En story är en serie konfliktdrivna händelser som leder till en meningsfull förändring i en karaktärs liv.

Det är en mer exakt definition.

För i praktiken innehåller alla stories tre grundelement.

De tre fundamentala byggstenarna i alla stories

Alla fungerande berättelser innehåller i grunden tre saker.

1. En huvudkaraktär

Någon vi kan identifiera oss med. Det kan vara en person, en grupp människor eller ibland till och med ett företag. Men det måste finnas någon vars resa vi följer.

2. Ett problem eller en konflikt

Karaktären vill uppnå något. Men något står i vägen. Utan konflikt finns ingen story. Konflikten skapar spänning och riktning.

3. Val

När en karaktär möter ett problem måste den fatta beslut. Val är det som driver berättelsen framåt. Det är också därför publiken engagerar sig. Vi vill veta: Vad kommer personen göra?
Som Amazons grundare Jeff Bezos uttryckte det i ett tal på Princeton: “We are our choices.”

Den universella strukturen i alla bra berättelser

Studerar man storytelling djupare upptäcker man något fascinerande.

Nästan alla framgångsrika berättelser – oavsett om det är myter, romaner, filmer, tv-serier eller moderna varumärken – följer i grunden samma dramaturgiska struktur.

Den kan sammanfattas så här:

1. En karaktär vill uppnå något.
2. Ett problem står i vägen.
3. Karaktären möter motgångar.
4. En guide eller mentor dyker upp.
5. En plan presenteras.
6. Karaktären måste agera.
7. Risken för misslyckande är tydlig.
8. Konflikten leder till förändring.

Detta är i grunden samma struktur som återkommer i:

• grekisk mytologi
• klassiska sagor
• Hollywoodfilmer
• modern litteratur

Det är ingen slump.

Det är ett resultat av hur människor förstår världen.

Hjälten och guiden – storytellingens viktigaste relation

En viktig insikt i storytelling är att berättelsen alltid handlar om hjälten. Men hjälten klarar sällan resan själv. Nästan alltid finns en guide.

Guiden:

• förstår problemet
• har erfarenhet
• visar vägen framåt
• ger hjälten mod att agera

I myter är guiden ofta en vis man. Och i filmer en mentor. I verkligheten kan guiden vara:

• en lärare
• tränare
• rådgivare
• eller ett företag

Guidens roll är inte att vara hjälten. Guidens roll är att hjälpa hjälten lyckas.

Konflikt är berättelsens motor

En story utan konflikt är i praktiken inte en story. Konflikt är det som skapar energi i berättelsen. Ju viktigare konflikten är för huvudkaraktären – desto starkare blir storyn.
Det är därför tydliga fiender ofta gör berättelser starkare.

Star Wars hade fortfarande handlat om gott mot ont utan Darth Vader. Men konflikten blir omedelbart tydligare när ondskan får ett ansikte. Samma princip gäller i kommunikation. Människor förstår berättelser snabbare när konflikten är tydlig.

Varför storytelling är så effektivt i kommunikation

När man kopplar ihop allt detta blir bilden tydlig. Storytelling fungerar så bra eftersom det matchar hur människans hjärna fungerar.

Det finns flera skäl:

1. Hjärnan är byggd för berättelser
Våra hjärnor analyserar världen genom att skapa framtidsscenarier – alltså stories.

2. Stories engagerar känslor
Fakta aktiverar främst rationella delar av hjärnan. Stories aktiverar också empati, känslor och minne.

3. Stories är lättare att minnas
Information i berättelseform lagras lättare i långtidsminnet.

4. Stories skapar mening
En berättelse ger sammanhang. Den förklarar inte bara vad som händer – utan varför det spelar roll.

Storytelling är inte ett kreativt trick

Det är lätt att tro att storytelling är ett modernt marknadsföringsknep.
Det är det inte.

Storytelling är ett av de mest grundläggande sätten människor tänker, lär sig, minns och kommunicerar.

Det är därför storytelling fungerar och används i så många sammanhang: religon, politik, utbildning, kultur, ledarskap – och i företag.
När ett budskap presenteras som en berättelse når det fram på ett sätt som ren information sällan gör.

Storytelling – sammanfattning

Storytelling är inte bara att berätta en historia. Det är ett fundamentalt mänskligt sätt att förstå världen.

Grunderna är enkla:

• En story handlar om en karaktär som vill något.
• Något står i vägen.
• Konflikten driver fram val.
• Valen leder till förändring.

Den strukturen har funnits med människan i tiotusentals år. Och den finns fortfarande kvar i våra hjärnor.
Det är därför storytelling fungerar.
Inte för att det är modernt.
Utan för att det är mänskligt.